Don't fear the reaper

Först satt jag och Sigo och hade livskris på gula villan och nu sitter jag här ensam i min soffa och tittar på kulturnyheterna. livet är svårt.

när jag, sigo och lotta sedan var på väg till tunnelbanan kom det ut en tjej från pressbyrån och gav oss en kasse (inte påse, utan kasse) bullar. hon tyckte att det var onödigt att slänga dem. jag håller med. nu har jag massa stora kanelbullar i frysen. sen träffade jag en gammal klasskompis på tunnelbanan, så jag gav henne en bulle. hon blev glad.

fan jag borde kanske följa Leende guldbruna ögon! de visar reprisen nu, och att se Fares Fares i NY-keps stå och kompa Eloise på gitarr med en jävligt sur min i ansiktet lyfte nog min kväll avsevärt. "...för mig är du den enda, och kärleken är värd ett högre pris... Eloise" Jag var kär i en av Arvingarna när jag var liten. jag och hanna bråkade om vem som skulle få gifta sig med sångaren. såhär i efterhand har jag ju insett att han är rätt motbjudande och har guldring i örat... tur att man har utvecklats sen man var nio.

på lördag blir det fest hos dira, sen börjar en ny vecka. det går för fort. jag vill inte behöva ta beslut och bli vuxen. jag hinner inte med. kanske ska gå och lägga mig istället för att sitta har och älta. gonatt!