Jag är i ett väldigt konstigt emotionellt tillstånd just nu. jag hade nämligen en dröm inatt, en sån där dröm som verkar hur verklig som helst, och när man vaknar så minns man varenda detalj. Hela känslan hänger sig kvar och går inte att komma ifrån. den var lite väl för personlig för att avslöja hela (det var inte en sexdröm! lovar!), men det var allvarliga samtal och kärlek, en väldigt romantisk dröm faktiskt. men nu sitter jag här och känner mig melankolisk, olyckligt kär och ensam. det hela slutade inte så lyckligt tyvärr. efter en kopp te blir jag nog mig själv igen.
det är lite som när jag drömde att jag var kär i paul mccartney, han var ung och söt, vi satt på en haschtrippad blomsteräng och såg varandra djupt i ögonen. den dagen gick jag runt och var nyförälskad hela dan. när jag hörde beatles på radion pirrade det i hela kroppen. den här drömmen handlade tyvärr om en mycket mer verklig person, så nu sitter jag här och är kär i honom istället för i min pojkvän. jeez.
idag är iaf hoppet stort om att jag ska lyckas svara hyfat på två av hemtentafrågorna. lyckas jag med det får jag äta semlor med klubb ikväll! kämpa sofia, kämpa! det är väldigt vackert ute, snön är kritvit och solen skiner. damn you hemtenta! jag vill åka pulka!
nu har jag blivit lite mer påläst om 1920-tals mode, eftersom data har sittning med detta tema. själva sittningen är inte så lockande, det konceptet har jag tröttnat på för länge sen, men jag älskar att få klä ut mig. speciellt när det gäller vackra klänningar. jag har en outfit som skulle passa riktigt bra, t.o.m ett par mary janes-pumps, vilket var high fashion då (har jag läst mig till). det enda som inte passar är jag. idealet var nämligen en pojksmal kropp och kort blankt hår. lycka till med den sofia. mitt hår är inte ens blankt, utan matt och rufsigt. jaja, håret går nog att fejka (mycket glansspray och hårnålar), kroppen blir det värre med. det är nog ändå bara jag som är så noga med att vara tidstypisk. pedant, skulle man kunna kalla det. får hoppas att ingen annan bryr sig. we love boobs (för att citera känd t-banereklam).
det var bra att blogga och dricka te. den här drömkänslan börjar släppa nu. dags för tenta.
Because I want a girl
To call my own
I want a dream lover
So I don't have to dream alone
(bobby darin, vilken man!)
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
jag vill såååååå oxå klä ut mig på måndag! men, det blir nog varken tid ork eller möjlighet till det, dessvärre. 20-talet är dock ett underbart kläddecennium, om vi bortser från att det dumma kroppsidealet gör att man (jag) inte skulle kunna ha något som ens liknar en 20-talsklänning utan att det såg ut som en hösäck. hehe.
Jag tror att jag också kommer få det svårt med temat på Måndag, men man får ju göra sitt bästa
Post a Comment