det snöade imorse. igen. jävla jävla jävla snö.

när det är dags för våren att komma, samt under sommaren, blir jag sjuktligt besatt av väderprognoser. jag väntar på nyheterna för att se Tone och gänget berätta för mig att det ska bli varmt. jag är frekvent gäst på www.smhi.se, tror att våren kommer snabbare om jag bara har koll på prognosen. har nog ärvt det av mamma. hon är galen i väderprognoser, och pappa tröttande en gång på hennes fetisch och kallade henne "väderleksbög". jag blir alldeles varm och lycklig av goda väderprognoser. det absolut bästa, gräddan av väderprognoser, är ändå skärgårdsvädret i p3 på sommaren. man sitter barfota på verandan och äter frukost (knäckemackor med apelsinmarmelad och en nektarin) och hör den härliga taube-trudelutten som lovar guld och gröna skogar (eller iaf underbart sommarväder). "sträckan örskär - söderarm, syd-sydväst, 4 meter per sekund, god sikt, almagrundet, syd-sydväst, tidvis vridande mot syd, 6-8 meter per sekund, måttlig sikt..." jag får gåshud bara jag tänker på det. fan vad jag längtar till sommaren nu.

och hur lyder dagens väderprognos? enligt smhi ska det börja regna nån gång i eftermiddag, och regnet kommer hålla i sig till onsdag. efter det kan man bara önska att all jävla snö har regnat bort, så att man kan slänga vinterstövlarna.

levande måltavla

Until we dance into the fire
That fatal kiss is all we need
Dance into the fire,
To fatal sounds of broken dreams

pappa och bror tittar på Levande måltavla, och den absolut enda behållningen med den filmen är att de spelar a view to a kill i olika dramatiska tonlägen - sorgligt, actionfyllt, spännande. möjligen kan den även finnas visst nöje i Grace Jones, den läskigaste kvinnan som någonsin synts i en bond-film, möjligen den läskigaste kvinnan som nånsin synts på vita duken.















correct me if i'm wrong, men hon är sjukt läskig.

fylleångest, nykterångest, allmän ångest.

sittningen var sådär härligt tudelad. från klockan tre stod jag och skadade rödbetor och kände mig som en duktig rysk hemmafru. middagen var rolig, gåvorna var äckliga, jag var glad. taktikspydde lite på toa och gick sedan stolt runt och berättade det för alla. åsa blev helt utsupen, låg däckad på en soffa och skrek sitt klassiska "jag vill döööö!" fast jag drack ändå typ 70% av gåvorna. kan bero på att åsa är mindre än jag, men jag tyckte iaf att jag var duktig.

sen började det mindre roliga. jag fick tokdåligt samvete för att jag inte hjälpte till med städningen, och ställde mig alltså och svabbade en spya (som tillhörde en kemist). flera snälla människor kom fram till mig och sa att klubbmästaren inte skulle städa på sin egen sittning, men jag ville inte sluta. jag försökte göra en person glad genom att hjälpa till så gott jag kunde, men jag tror att jag bara ställde till det mer. helvete. under städningen hann jag dock nyktra till avsevärt, så jag var typ nykter på efterfesten. alla gick till efterfesten nån gång vid halv ett, men jag, sigo, lotta och erik stannade kvar och städade till kvart över ett. jag tyckte vi var duktiga och att allt var snyggt, men hade tydligen fel.

ingen riktig koll på efterfesten dock. jag orkade inte med folk, så jag och sigo låste in oss i bellonas kök och lagade fyllekäk (pasta med ketchup). efterfesten var alltså väldigt trevlig. vi hängde med de bittra datalogerna (och en glad datalog) och hade det trevligt. fick sen för mig att jag skulle hem till johan, så jag åkte snålskjuts med eriks taxi till skanstull.

där var det där ångesten kom ikapp. enar ringde för att säga att det inte var snyggt städat. min mobil hade dåliga batterier så den dog mitt under samtalet. när jag väl hade hittat enars nummer och ringt från johans telefon så hade han hunnit lämna fyra meddelanden på sigos telesvar, tre på åsas och ett på min. när jag nådde fram till honom hade han lugnat ner sig lite och erbjöd sig att sopa lilla salen. men han lät inte glad. jag lade på luren och bröt ihop där, på johans köksgolv. låg i fosterställning och grät. grät för att allt som jag försöker göra bara går snett, grät för att jag gör ett dåligt jobb, grät för att jag var säker på att vissa hatar mig, grät för att jag skulle slippa ansvar den här kvällen, men det fick jag inte, grät för att jag tvungen att städa på min egen sittning, men att det ändå inte blev bra. johan vaknade självklart och kom uppragglade för att trösta mig, men då grät jag bara ännu mer för att jag hade väckt honom. jag var helt enkelt ett hysteriskt jävla vrak. och till saken hör att jag var helt nykter vid det här laget. såhär i efterhand vet jag ju att det inte var bara mitt fel att enar var sur på städningen, men just då föll min värld ihop. hade lätt bytt plats med åsa som fick skickas hem i en taxi och sova bort nattens dramatik.

jag vet att jag är fånig. men jag har ännu inte fattat mod nog att lyssna av enars meddelande på mitt mobilsvar.

freedom is just another word for nothing left to loose

intressant kväll igår. jag, åsa och enar gick på gratisparty på stureplan med gräddan av styrelsemedlemmarna i haninge golfklubb och ragn sells specialavfall AB. sporrong som tydligen gör märken och grejer hade bjudit in klubb och övermarskalken så att vi skulle köpa fler märken av dem. alla andra gäster var 40+ och det luktade firmafest om alltihop. dessutom var maten äcklig. på scen fanns en "entertainment group" som sjöng schlagerhits och i hörnen stod de överförfriskade styrelsemedlemmarna och flörtade hejdlöst med varann. när vi hade druckit våra två gratis vinglas insåg vi att det bara var att försöka göra det bästa av situationen. vi kunde ju inte gå hem än, för de skulle lotta ut en hotellweekend. vi började sonika dricka slattar och blev rätt dragna. åkte sedan till NF, där det var dött och satt och drack cider med skogis och cholle. trevlig kväll.

har brottats ett tag nu med ångesten över min vikt. låter jättefånigt, och ja, jag tycker själv att det är jättefånigt, men jag känner mig som barbapappa i kroppsformen ungefär. grejen är att jag är ungefär som en björn. när det blir vinter och mörkt blir jag jättetrött och hungrig. förbereder mig för att gå i ide, så att säga. nu bör jag göra mig av med de där björn-extrakilona innan våren. insåg just till min stora glädje att det finns en sats i alvik! är det gångavstånd till träningshallen är oddsen mycket större att jag går dit. tyvärr är det satans dyrt. what to do? snart ska jag iaf ta en långpromenad, det är gratis, och sen ska jag plugga och sy ett kuddöverdrag. en heldag!

tuesday's gone

Planer för idag (observera att klockan är två och att jag ännu inte har satt nån plan i verket):

*åka ut till kära gamla uni, och tokaffischera lappis med våra fina affischer "singelpu" (pappret vek sig i kopiatorn och producerade ett tjog affischer utan B, tryckta på svindyrt papper).

*åka till ÖB och shoppa loss på textilfärg, balsam (jag använder typ en flaska balsam i veckan) och annat smått och gott.

*äta god mat med mor och bror.

*träffa johan och se på Lost.



fan vad skönt det var att få sova imorse. fredag och lördag natt gick jag och la mig kl fyra och var tvungen att vakna vid tio. hade ju överlevt det utan problem om det inte hade varit för tre timmars sömn natten söndag-måndag. jag tror alltid att jag är nån sorts övermänniska som klarar av att festa och umgås trots sömnbrist, förkylningar och annat skit. igår kväll blev jag överbevisad. jag var en jävla zombie på sittningen, stirrade dumt framför mig, och lyckades inte vara särskilt rolig eller trevlig mot nån. dessutom fick jag sms från fredrik, som inte har hört av sig sen december, och det gav mig lite småångest i vanlig ordning. skit.
orkade inte heller engagera mig i 6m's dramatik, nån var arg på nån, skit samma. bara jag fick komma hem och sova så var jag nöjd. slå upp "egoist" i ordboken så hittar man en bild på mig. men jag är iaf medveten om det.

nu skiner solen, jag ska ut och jobba häcken av mig (dvs, promenera i solskenet på lappis och sätta upp lite affischer, så att klubb blir rika, eller iaf lite mindre fattiga).

Och en modern klassiker från nubbedraget, fotat av andreas:

under täcket

helgens lärdom: att försöka sova i ett rum där två personer samtidigt håller på att ha sex (eller vad de nu gjorde) är ingen hit. det är faktiskt jättejobbigt. jag flydde i panik, kom hem halv sju imorse och kunde somna först då. helvete vad folk ska vara kåta jämt.

ettans fest var lyckad. jag åt god mat, samt gled runt på skyhöga klackar. måste dock lära mig att dansa, det är ju pinsamt. sen blev det efterfest hos mig, trevligt trevligt, tills min kära granne kom och ringde på och typ mordhotade mig. nu är jag lite rädd för att vara ute i trapphuset och råka stöta på henne.

och tänk vad konstigt det är, men det enda som funkar när man har sömnbrist, är ledsen och har ångest är en söt söt pojkvän. fan, jag vet inte om jag förtjänar honom alltid.